Riksdagsman anmäld för förtal, åklagare anser det är brott, men att det inte ska utredas

En Riksdagsman från moderaterna har på sociala medier publicerat förtalspåståenden där han pekade ut en journalist som brottslig och klandervärd. Detta gjorde han i samband med att den aktuella journalisten publicerat en ledare/krönika om honom. Den text  journalisten publicerade var starkt kritisk till att Lars Beckman via sitt Twitterkonto delade artiklar från nättidningen Fria Tider, som av Statens medieråd klassas som “en del av den radikala högerpopulistiska nätmiljön.”

Åklagare gör bedömningen att en lagstiftare har begått brott. Brottet är av sådan karaktär att det kan utredas och lagföras av åklagare. Åklagaren gör dock bedömningen att det saknas allmänintresse för att utreda.
Riksdagsmannens publiceringar anmäldes som förtal och den chefsåklagare vid särskilda åklagarkammaren som tog emot anmälan bedömde att flera förtalsbrott hade begåtts, men ansåg att eftersom journalisten i sitt arbete tidigare skrivit artiklar och ledare som var kritiska mot andra fick han också tåla direkta förtalspåståenden. Åklagaren ansåg därför inte att det fanns något väsentligt allmänt eller enskilt intresse att inleda en förundersökning, och att det därmed inte heller var påkallat ur allmän synpunkt att utreda brotten. Ärendet ligger därför nu hos Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum i Malmö, UC Malmö och en överåklagare som ska överpröva åklagarens beslut att inte inleda förundersökning. Överåklagaren har dock inte tagit beslut ännu. Vi hoppas dock att överåklagaren kommer fatta ett beslut att inleda förundersökning i detta ärende då det föreligger ett stort allmänintresse att frågorna gällande att förtalsbrott används syfte att tysta demokratiska röster behöver prövas.

Polisanmälan
NHG är en ideell förening som jobbar mot hat- och demokratibrott på sociala medier och hjälpte därför den aktuella journalisten att bevissäkra och sammanställa material, samt att skriva en utförlig polisanmälan. I den anmälan pekas även ytterligare fyra personer ut.

Även dessa fyra har begått brott mot journalisten och ingick i det förtalsdrev som denne utsätts för. En av dem är en tidigare riksdagsman som suttit som riksdagsledamot. En annan av de utpekade är en rätt känd opinionsbildare. Den tredje personen sitter som nämndeman och stod vid det senaste riksdagsvalet på valbar plats för moderaterna. Den fjärde är en ung kvinna som beskriver sig som ”konservativ feminist och högerlagd opinionsbildare” Anmälningarna mot dessa fyra ligger på Göteborgs åklagarkammare som ännu inte tagit beslut om förundersökning mot dem ska inledas.

Begäran om överprövning
Beslutet att inte inleda en förundersökning förvånade oss på NHG och vi var därför genast behjälpliga med att skriva en överprövning och i den pekade vi på vad vi ansåg var flera felbedömningar i åklagarens resonemang. Bland annat att det inte kan vara ett juridiskt hållbart resonemang att bara för att någon tidigare varit kritisk mot andra så ska inte brott mot denna person utredas. Även att det enligt åklagarnas egna riktlinjer så ska personer med särskild ställning utredas för ärekränkningsbrott då det är påkallat ut allmän synpunkt. Den kanske viktigaste aspekten är dock demokratiaspekten; Att en riksdagsman begår brott mot en yrkesverksam journalist vars jobb det är att granska bland annat folkvalda politiker är allvarligt, speciellt då uppsåtet verkar vara att tysta journalisten med anledning av den kritiska text om Lars Beckman som denne publicerat.  Därför menar vi att det är påkallat ur allmän synpunkt att inleda förundersökning.

Lagändring som skulle göra att fler förtalsbrott åtalades av åklagare
År 2014 infördes en lagändring som gjorde det lättare för åklagare att åtala förtalsbrott. Kravet att det skulle finnas ”särskilda skäl” att åtala ärekränkningsbrott togs bort och ersattes med formuleringen att det räckte att det ”skulle vara påkallat ur allmän synpunkt.” Bedömningen att inleda förundersökning eller ej överlämnades därmed mer eller mindre helt på den enskilda åklagaren. Lagändringen utgick ifrån den stora samhällsförändring som internet innebär och att förtalsbrott i och med internet riskerade att orsaka mycket stor skada, både för den enskilda och för samhället. Tyvärr har inte lagändringen slagit igenom och det är fortfarande få förtalsbrott som åtalas av åklagare och oftast sker det endast om den utpekade åtalas för andra brott samtidigt som hör under allmänt åtal.

Vi frågade tidigare överåklagare Sven-Erik Alhem om förtalsbrott på internet
Alhem är nog med att han inte kommenterar just detta enskilda ärende, men framhåller att han är av uppfattningen att grovt förtal sedan lång tid tillbaka borde ha blivit ett allmänt åtalsbrott, inte minst efter internets entré på marknaden som en följd av den enorma skadeeffekt som ofta följer av nätspridningen. Alhem betonade även att grovt förtalsbrott i betydande utsträckning är ett brott som är både ägnat att skada och förmår att skada och därför bör det hamna under allmänt åtal och inte som i dagsläget enskilt åtal.

Frågan gällande att grovt förtal bör höra under allmänt åtal är något som Sven-Erik Alhem sedan länge har drivit inte minst i sin roll som ordförande för brottsofferjouren.