Nätkränkningar och hatbrott hotar demokratin och har dessutom en stor negativ påverkan på enskilda människors livskvalitet, trygghet och medborgerliga frihet. Endast en mindre del av brotten upptäcks i dagsläget och ännu färre beivras.
Viktiga åtgärder
Viktiga åtgärder
Fyra viktiga åtgärder för att skydda det demokratiska samtalet på nätet och förebygga kränkningar
Utifrån de erfarenheter vi gjort har vi sammanställt fyra förslag:
1
Förtal som hotar det demokratiska samtalet, bör räknas som grovt brott och utredas och åtalas av rättsväsendet.
Många tystas genom förtalskampanjer och drev på sociala medier och internet. Brottet orsakar stor skada för både den enskilda individen, men även vår demokrati. Det riktas framförallt mot journalister, statsanställda, och politiker på olika nivåer. Även människor som bara vill göra sin demokratiska röst hörd på sociala medier och internet drabbas. Att komma till rätta med denna typ av demokratibrott bör prioriteras av samhället. I dagsläget är resurssvaga människor i praktiken rättslösa och brotten beivras endast undantagsvis. Frågan är om förtal bör bli ett brott som hör under allmänt åtal.
2
Använd och utveckla Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor (lag 1998:112) även kallad BBS-lagen
Denna lag reglerar att den som är administratör och/eller ägare av en blogg, social media-sida, eller annan liknande plattform, är skyldig att ta bort vissa uppenbara brott, till exempel hets mot folkgrupp. Ansvar bör i högre utsträckning än vad som sker idag utkrävas av de som är administratörer, men även de stora plattformsägarna som Facebook och Google har ett ansvar som måste förtydligas.
3
Demokratihotande brott bör få en straffskärpande påföljd
Brott som går ut på att tysta någons röst eller minska någons demokratiska plattform, såsom ärekränkningsbrott, ofredanden, olaga förföljelse, olaga hot, brott mot medborgerlig frihet, bör får en straffskärpande påföljd och prioriteras högre inom rättsväsendet.
4
Upprepade hets mot folkgrupp bör bedömas som ett grovt brott
Idag finns det människor som systematiskt och i stor skala sprider hets mot folkgrupp på internet. Det rör sig inte sällan om flera hundra brott som får enorm spridning. Dessa brott bör ses som ett grovt brott och inte flera av normalgraden.
Vanliga frågor
Här kommer svar på några vanligt förekommande frågor och invändningar vi får apropå våra förslag
Alla anmälningar ni gör (över 1200!), lamslår inte de rättsstaten?
Nej, tvärtom. Under 2017 polisanmäldes sammanlagt 1,51 miljoner brott i Sverige varav kriminellt näthat utgjorde en halv promille. Jämfört med en del andra brottskategorier är brotten relativt enkla att utreda. Vi anser dessutom att våra anmälningar avseende hets mot folkgrupp kan ses som brottsförebyggande och därigenom på sikt utgöra en resursbesparing för polisen.
Fast Facebook, Twitter och Google är ju inte svenska företag, då gäller väl inte svensk lag?
Jo! Och i en del andra länder har de större plattformsägarna tvingats ta ett betydligt större ansvar än i Sverige. Se hur de arbetar i Tyskland, där kan företagen dömas till höga böter om de inte tar bort det brottsliga innehållet. De avkrävs utvecklingsplaner och har en rapporteringsskyldighet vad gäller motverkandet av hatbrottsligt innehåll. De ska även kunna uppvisa att de har namngiven personal i landet som arbetar med frågorna samt sist men inte minst arkivera det material som behövs för bevisföring.
Ni argumenterar för att grova brott ska tas på större allvar och att skadestånden ska höjas, innebär det att ni ser ”hårdare tag” som lösningen på samhällsproblemen?
Nej, inte generellt. Vi tror snarare att en uppryckning från rättssystemets sida nu, att man använder redan existerande verktyg, i kombination med mindre justeringar i arbetssätt och lagtexter, kan göra att vi framöver slipper större inskränkningar. Inspiration kan hämtas från våra grannländer, Finland till exempel. Där är polisen mer aktiv, nätkränkningsbrottsoffer kan göra anmälan digitalt och slipper långa telefonköer och skadeståndsnivåerna är högre.
Men det rör sig ju om ofattbart stora informationsmängder, hur ska man kunna hålla koll på tusentals kommentarer för att rensa bort brottsligt innehåll?
Ett sätt är att använda programvaror som underlättar (det är delvis så vi jobbar när vi söker efter brott att anmäla). Vad gäller gruppen ”Stå upp för Sverige" [länk till nyhetsinlägget om åtalet från 1/3 under Analyser] är det en stor grupp men faktum är att ännu större grupper existerar där moderering av kommentarsflödet fungerar, ett exempel är Marcus Oscarssons sida med runt 400 000 följare där alla oavsett om man gillar sidan eller inte kan kommentera. Sidan tar upp många frågor, inte sällan känsliga frågor om invandring och andra politiska frågor. Trots detta så ser man inga brott begås på sidan. Argumentet att det är omöjligt att moderera en så stor grupp håller därför inte.