Rättsstatsaktivism, ett effektivt sätt att motverka rasideologiska rörelsers demokratihotande verksamhet

Näthatsgranskaren arbetar för att motverka normaliseringen av ett alltmer hatfullt språk på sociala medier. En del av detta handlar om att använda lagen för att motverka rasideologiska rörelsers spridande av hat och av en människosyn som strider mot grundläggande demokratiska värderingar.

Till  de centrala delarna i ett demokratiskt och fritt samhälle hör en rättsordning baserad på mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Tyvärr finns det grupper och individer som inte skriver under på dessa grundläggande fri- och rättigheter. Därför riktade NHG under 2018 och 2019 en extra satsning mot de ideologier som vill störta rättsstaten och demokratin. Den mest kända rörelsen av dessa är Nordiska motståndsrörelsen, NMR.

Detta arbete har gett resultat, men hade förmodligen varit ännu effektivare om Polismyndigheten i arbetet mot de rasistiska och rasideologiska rörelserna velat samordna brottsanmälningar mot kända extremister. NHG har lämnat över ett stort antal kompletta anmälningar med solklara brott och ID på gärningspersonen ur den rasideologiska miljön. Vi har också vädjat till Polismyndigheten att prioritera och samordna dessa brottsanmälningar och att ge enskilda utredare kunskaps och metodstöd. Någon sådan samordning eller kunskapsutveckling dock inte skett.  Detta har lett till ineffektivitet i rättsväsendets arbete mot mot rasistiska organisationer som NMR. 

De rasideologiska krafterna växer i Sverige. Därför behöver rättsväsendet och politikerna agera för att leva upp till FN:s konvention om avskaffande av rasdiskriminering. Sverige försvarar återkommande sin hållning att inte uttryckligen förbjuda organisationer som nazistiska Nordiska motståndsrörelsen, genom att hänvisa till grundlagen och vad den säger om föreningsfrihet. Sverige hävdar att de agerar genom aktuell lagstiftning för att kraftigt försvåra sådana organisationers verksamhet. Att detta arbete i praktiken är lågprioriterat bidrar till att ge dessa krafter ett utrymme som enligt NHG:s uppfattning är bekymmersamt.

En viktig dom och ett pågående åtal

16 månaders fängelse för 143 hets mot folkgrupp, efter anmälningar av Näthatsgranskaren
I augusti 2018 skrev NHG en anmälan mot en av medlemmarna i Nordiska motståndsrörelsen för att ha begått tolv hets mot folkgrupp på det sociala mediet VK.com. VK.com är en rysk plattform som används av NMR och dess medlemmar för att sprida nazismens idéer samt hetsa och hota mot olika minoritetsgrupper. Denna anmälan kom att följas av flera tills vi anmält totalt 130 tydliga hets mot folkgrupp. Polisen utredde tyvärr inte alla dessa brott, men den 27 januari i år åtalades och fälldes han för i vilket fall 21 av de 130 brotten. Efter domen gjorde vi  nya anmälningar där vi la samman alla hans äldre inte utredda brott med 120 nya brott. Brott som han började begå systematiskt bara minuter efter att domen fallit den 27 januari. Detta fick åklagaren att agera på ett förtjänstfullt sätt; mannen anhölls och blev sedermera  häktad. När domen kom 11 april så fälldes nazisten för ytterligare 122 hets mot folkgrupp och dömdes till tio månaders fängelse. Sammantaget med den tidigare domen blir det totalt 16 månaders fängelse för 143 stycken hets mot folkgrupp samt även tre fall av systematiska ofredanden mot tre kvinnliga debattörer och tre fall av förtal varav ett grovt mot Näthatsgranskarens projektledare.

Grovt brott?
Domen väcker även en principiellt viktig fråga om var gränsen går för vad som utgör ett grovt brott. NHG efterlyser en sådan prövning och tycker det var synd att det inte prövades i detta fall som handlade om så pass systematiska brott, som gjordes i en tät följd och med det tydliga syftet att väcka uppmärksamhet.

Ett av flera åtal mot medlemmar i Nordiska motståndsrörelsen som just ligger hos tingsrätter i väntan på rättegång.
Det har i dagarna väckts ännu ett åtal mot en känd medlem ur NMR efter anmälan av NHG. Mannen har publicerat flera grova inlägg på VK.com. Åtalet gäller åtta uttalanden som utgör hets mot folkgrupp där personen postar bilder på hakkors och andra nazistiska symboler, men även texter som förordar att mord på judar borde legaliseras. De åtta publiceringarna anmäldes 2018 men leder först nu fram till ett åtal. Detta utgör ett exempel på hur långsam handläggningstid där denna typ av brott verkar nedprioriteras trots deras demokratihotande karaktär.

Två av de åtta uttalandena han nu åtalas för direkt tagna ur åtalet:

f).Han har den 30 april 2018 delat en bild med en SS-soldat som har ett
hakkors väl synligt runt halsen, och texten “THERE WOULDN´T BE A
JEWISH PROBLEM IF THERE IS NO JEWS”.
g). Han har den 16 maj 2018 delat en bild på vad som ser ut som en SS-soldat
som riktar en pistol mot en judisk man, mot en grå och svart bakgrund, samt
texten “LEGALISE THE EXECUTION OF JEWS” skrivet i rött som för
tankarna till blodstänkt.

Resultat av Näthatsgranskarens hittillsvarande arbete och några återkommande problem

280 fällande domar är resultatet så långt av vårt arbete sedan 2017
I dagarna kom fällande dom nummer 280 som är ett resultat av att vi sedan 2017 anmält flera tusentals brott som begåtts av ungefär 1 000 personer. Den senaste domen gäller en tidigare ostraffad person född på sextiotalet som förmodligen eggats av det hårda språket på sociala medier. Ett språk där användare försöker överträffa varandra i att posta grova kommentarer. Personen fälls nu för två publiceringar på Facebook som är att anse som hets mot folkgrupp. Den ena av publiceringarna löd så här:

Tänkvärt….Inte ens djurvärlden accepterar andra arter i sitt revir…Varför ska vi acceptera [den utpekade gruppen] och annat parasitpack som bara livnär sig på våra pengar och godtrogenhet” 

På vilket sätt är det här uttalandet ett hets mot en utpekade folkgrupp? För det första benämns gruppen i termer av att vara en annan “art”, det vill säga en indelning i raser. För det andra beskrivs den utpekade “rasen” som parasiter som livnär sig på “vår” ras, vilket är att sprida grov missaktning om den utpekade gruppen och att likställa dem med ohyra. Uppdelningen i ett vi och dom har i det här fallet formulerats som en uppdelning i raser, ett tydligt lån från ett rasideologiskt tänkande som skapar en grogrund för hat och hets.

Felaktiga nedläggningar av anmälningar.
Åklagare och polis lägger alltför ofta ner anmälningarna gällande hets mot folkgrupp som  både utgör tydliga brott och är enkla att utreda.  Detta har lett till ett väsentligt merarbete för NHG då vi har blivit tvungna att begära överprövning. Våra ansökningar om överprövning har lett till att ett stort antal utredningar återupptagits och faktiskt gått till både åtal och fällande dom. NHG tagit fram siffror som visar på problemet med felaktiga nedläggningar och som går att läsa mer om i två olika rapporter. Den senaste är den kritiska granskning av Polismyndighetens återrapportering till regeringen som vi publicerade i september 2019: Skuggrapport.

Tidigare publicerades även en forskningsrapport av polisforskaren Stefan Holgersson som baserades på NHG:s anmälningar och polisens utredningar av dessa: Forskningsrapport.

Centralt inom polisen verkar det alltså inte finnas något intresse av att jobba med dessa brott. Även i vissa regioner ser vi samma brist på intresse för att arbeta mot hatbrott och demokratibrott. Viktigt att framhäva är att vi även ser precis motsatsen, där vissa polisregioner, områden och enskilda avdelningar och poliser gör ett fantastiskt jobb.

Sammanfattande synpunkter

Åtalet, domar och nedläggningarna visar på tre tydliga problem

1. Normaliseringen av ett hetsande och hatfullt språk där tidigare ostraffade människor begår brott efter att ha hetsats till att göra så på sociala medier. Detta leder till att fler radikaliseras och riskerar att öka de rasideologiska rörelsernas medlemsantal. Det riskerar också att människor i och runt dessa rörelser begår attentat med dödlig utgång.

2. De rasideologiska krafterna växer i Sverige. Det är en skrämmande utveckling där rättsstaten inte fullt ut använder de redskap som finns till deras förfogande.  

3. Rättsväsendet prioriterar och samordnar inte dessa brott, det framgår tydligt när man läser de två rapporterna vi länkade till ovan. Det är också en alltför stor eftersläpning när det gäller att utreda dessa brott då det är inte rimligt att de inte sällan tar två till tre år från brott till straff.