Näthatsgranskaren (NHG) granskar i rapporten “Polismyndighetens arbete med demokrati- och hatbrott – en skuggrapport” hur Polismyndigheten uppfyller och återrapporterar en rad uppdrag från regeringen rörande hat- och demokratibrott. Skuggrapporten, som tagits fram av NHG, presenterades för regeringen den 27 september 2019.

NHG anser att polisens hantering av hatbrott är bristfällig och ger i rapporten många exempel på detta. I ett nyhetsinslag i SVT:s Rapport bemöter Johan Hasselmark från Polismyndigheten Näthatsgranskarens kritik. Johan Hasselmark är ansvarig för demokrati- och hatbrottsfrågor vid polisens nationella operativa avdelning (Noa).

Johan Hasselmark medger i inslaget att det finns problem med samordningen inom “svensk polis”, men talar om detta som ett generellt problem som beror på att polisen “har många ärenden som flyter in”. Men NHG:s kritik handlar inte om de svårigheter som hänger samman med ett stort flöde av anmälningar, utan om Noas sätt att samordna utvecklingsarbetet av demokrati- och hatbrott. Detta gäller både frånvaron av metodutveckling och att Noa inte tar initiativ till att säkerställa att det finns ändamålsenliga processer, där det till exempel sker ett onödigt dubbelarbete när flera anmälningar mot samma person utreds av olika utredare eller vid olika tillfällen eller när anmälare uppmanas att ringa eller besöka en polisstation trots att det går att mejla in anmälningar. Eftersom de flesta av NHG:s förslag handlar om att rationalisera arbetet, är vår uppfattning att verksamheten kan utvecklas mycket genom ett bättre resursutnyttjande.

Johan Hasselmark beskriver det även som att poliserna visst är engagerade. Det har NHG varken i rapporten eller på andra ställen sagt emot. Kritiken om det bristande engagemanget handlar främst om den nationella samordningen av demokrati- och hatbrottsarbetet. NHG har i sitt arbete med att anmäla hatbrott på nätet möts av flera tillgängliga och engagerade utredande poliser och det är tack vare dessa som det i vissa regioner och polisområden finns en betydligt bättre uppklarning av hatbrott på nätet. Noa har nu en viktig uppgift att utveckla processer som gör att det inte ska vara ett lotteri var en anmälan om hat- och demokratibrott hamnar.

Kritiken i rapporten är riktad mot: felaktiga processer, kunskapsluckor, lednings- och styrningsproblem, bristande metodutveckling och uppföljning. Rapporten pekar också på att det med relativt små medel går att komma till rätta med flera av dessa problem. Många av de åtgärder som föreslås i skuggrapporten skulle innebära en effektivisering och tidsbesparing, men framförallt skulle de innebära en ökad kvalitet i både utredningsarbetet och i det förebyggande arbetet mot dessa demokratihotande brott.

Ett exempel på bristande samordning

Näthatsgranskarens rapport redovisar bland annat hur polisens samordnare för hat- och demokratibrott aktivt motsatte sig att bidra till en samordning av ett stort antal anmälningar mot aktiva nazister som begått systematiska hatbrott. Bristen på samordning var en bidragande orsak till att de flesta av utredningarna lades ner.

Vid ett personligt möte med demokrati och hatbrottsansvariga på Noa i november 2018 erbjöd NHG sig att lämna in en samordning av ett stort antal anmälningar där gärningspersonerna var aktiva nazister. De anmälda var främst medlemmar ur den nazistiska organisationen Nordiska motståndsrörelsen (NMR), en rörelse med stort våldskapital där det krävs att polisen kan agera systematiskt och samordnat när det handlar om att lagföra brott som medlemmar i gruppen begår.

Ett omfattande underrättelsematerial låg bakom och NHG hade tidigare skickat in en erbjudan om att sammanställa materialet och lämna över det. Svaret blev att det inte gick att samordna ärendena. När NHG nu satt i möte med ledningen och de ansvariga för att utveckla processerna gällande hatbrott, bland andra Johan Hasselmark, försökte vi ta upp frågan igen. Informationen mottogs positivt och de närvarande ville att NHG återigen skulle skicka in alla ärenden gällande dessa anmälningar. De höll med om att det var polisiärt intressant och viktigt att samordna dessa anmälningar. När det några dagar senare skulle lämnads in, så blev svaret från Noa att de varken var intresserade av att ta emot det eller medverka till att materialet samordnades.

Processtyrningen av hatbrott måste bli bättre.

Det är nu av vikt att de som har ett nationellt ansvar att styra, utveckla och följa upp verksamheten och säkerställa enhetlighet gällande hatbrott på Noa, läser rapporten och tar till sig den konstruktiva kritiken och ser möjligheterna att med relativt små förändringar effektivisera polisens arbete mot hat och demokratibrott. Vi på NHG bidrar gärna med de kunskaper som vi fått genom att anmäla över 5 000 hatbrott och följa dessa genom rättskedjan. Vårt syfte med att skriva denna rapport är nämligen inte att svartmåla polisen utan precis tvärtom.  Genom att peka på utvecklingsmöjligheter vill vi bidra till att polisen på ett bättre sätt kan fullgöra detta för demokratin så viktiga uppdrag.