Forskningsstudie visar att våld mot minoriteter och flyktingar föregås av hat på Facebook


Invandringsfientliga inlägg i högerextrema forum leder till misshandel och mordbrand i Tyskland. Näthatsgranskarens oro har därmed besannats, och vi hoppas att samhällsdebatten om lagföring av hatbrott i svenska sociala medier nu tar fart så att utvecklingen hinner vändas i tid.

Vårt arbete inom Näthatsgranskaren har som mål att kraftigt reducera hatbrotten i sociala medier för att de ska kunna fungera som den plattform för kunskap, kommunikation och demokrati de har potential att vara.
Vi har också känt stor oro att hat och rasism ska normaliseras och eskalera ute i vårt samhälle som en direkt följd av det som sker digitalt. Nu visar en forskningsstudie att detta är precis vad som sker i Tyskland.

Forskare från universiteten i Princeton och Warwick har analyserat 176 000 inlägg med drygt 290 000 kommentarer och 500 000 interaktioner från 93 000 personer. Inläggen har gjorts i högerextrema Alternative für Deutschlands invandringskritiska forum på Facebook. Forskarna har sedan jämfört det med statistiken för 3 335 fall av mordbrand och misshandel med hatbrottsmotiv i olika regioner i Tyskland under två år, 2015-2017. De finner att de våldsamma hatbrotten ökar med antalet främlingsfientliga inlägg och kommentarer.

Den ena grafen (figur 3)  visar samvariationen mellan aktivitet på Facebook och hatbrott i samhället och den andra grafen (figur 4) visar sambandet. Forskarna tittar även på andra statistiska samband för att fastställa orsak och verkan (kausalitet) och lyckas då till och med visa att hatbrotten i vissa regioner minskat under perioder när det varit stora störningar i internet-trafiken i den regionen. De kan också se att både hatet på Facebook och hatbrotten ute i samhället minskar vid stora distraherande händelser som under fotbolls-EM 2016.



Vi känner sedan tidigare till många ödesdigra exempel på att radikalisering av individer sker på nätet med våld som följd. Den här studien kan nu alltså påvisa detta oroande fenomen storskaligt för en hel nation kopplat till tusentals våldsbrott.

Med tanke på att Sverige ligger i toppskiktet i användning av sociala medier och att det råder mycket hög aktivitet i högerextrema och främlingsfientliga forum är det troligt att resultaten från Tyskland även är överförbara till Sverige. Därför är det av yttersta vikt att liknande forskningsstudier genomförs även i Sverige.

Vi kan dock inte vänta med åtgärder utan lagföringen av hatbrott i sociala medier måste ges betydligt högre prioritet än nu. Vi har fungerande lagstiftning om hatbrott, inte minst lagen om hets mot folkgrupp. Forskningsrapporten Polisens utredningsverksamhet – En studie av polisens arbete med demokrati- och hatbrott på nätet av Stefan Holgersson, publicerades i våras. Där visas att det dessvärre finns mycket svåra brister i den svenska polisens arbete med de anmälningar Näthatsgranskaren skickat in. Detta är helt oacceptabelt. Med anledning av de nya forskningsrönen vill vi se att bristerna uppmärksammas av journalister, politiker och allmänheten, samt att särskilda åtgärder görs inom polisen för att åtgärda bristerna.

Referenser

Müller, Karsten and Schwarz, Carlo, Fanning the Flames of Hate: Social Media and Hate Crime (May 21, 2018). Available at SSRN: https://ssrn.com/abstract=3082972 or http://dx.doi.org/10.2139/ssrn.3082972




Näthatsgranskarens arbete mot demokratihotande hattbrott är grundlagsskyddat

Datainspektionen har via skrivelse låtit meddela att de som väntat lagt ner tillsynsärendet mot föreningen Näthatsgranskaren. Näthatsgranskarens arbete mot kriminellt näthat görs under redaktionell ledning med utgivningsbevis och är skyddas av Sveriges grundlag. 

Datainspektionen lägger ner tillsynsärendet

Datainspektionen kommunicerar att de under våren emottagit klagomål där det påståtts att Näthatsgranskaren registrerar känsliga personuppgifter om politisk åskådning och lagöverträdelser.

Datainspektionen konstaterar att Näthatsgranskarens behandling av personuppgifter skyddas genom utgivningsbevis och av yttrandefrihetsgrundlagen och att några tillsynsåtgärder därför inte kommer att vidtagas. Med detta besked avslutar Datainspektionen ärendet.

Vi registrerar endast misstänkta brott

Vi har tidigare kommunicerat vår strikta hållning i integritetsfrågor.  Vi vill  understryka att några uppgifter om politisk åskådning naturligtvis inte registreras, utan vårt arbete går ut på identifiera misstänkt kriminellt näthat och polisanmäla det. Vi dokumenterar misstänkta hatbrott i text och bild och med direktlänkar. I polisanmälan görs koppling till personuppgifter för att brottet ska bli möjligt att utreda för polisen.

Personuppgifter och personlig integritet är inget som vi tar lättvindigt på. Vi publicerar själva aldrig personuppgifter och förmedlar inte heller personuppgifter annat än till de rättsvårdande myndigheterna i brottsmålsärenden, eller till annan redaktionell verksamhet som också ligger under utgivningsbevis med det ansvar detta medför.

Grumliga motiv bakom klagomålen till Datainspektionen

Vårt intryck är att de klagomål som framförts till Datainspektionen inte alls är motiverade av engagemang för människors personliga integritet, utan istället är försök att stoppa Näthatsgranskarens verksamhet, och kommer från de grumliga särintressen som anser att kriminellt näthat inte alls ska lagföras eller till och med själva ägnar sig åt kriminellt näthat.

Bra att integritetsfrågor utreds ytterligare

Riksdagen biföll den 30 maj 2018 delvis regeringens proposition utifrån  konstitutionsutskottets betänkande (2017/18:KU16)2, dvs. med antagande av punkten 1 – tillkännagivande om att utreda frågan om att begränsa grundlagsskyddet för söktjänster som innehåller personuppgifter om lagöverträdelser m.m.

Det pågår således en utredning om utgivningsbevisets juridiska räckvidd, men det gäller alltså främst söktjänster som publicerar integritetskränkande uppgifter. Detta tycker vi är bra eftersom utgivningsbevis inte ska kunna missbrukas slentrianmässigt för att undkomma GDPR.

Vi måste alltjämt ha fri press och rätten att agera mot brott

Redaktionell verksamhet måste naturligtvis även fortsatt ges skydd av grundlagen, för att försvara den fria pressen, den granskande journalistiken och källskyddet. Det ligger också i rättsstatens och demokratins intresse att demokratihotande brottslighet i sociala medier ska kunna polisanmälas och lagföras.

/Kenneth Bodin
Ordförande och ansvarig utgivare för föreningen Näthatsgranskaren

Näthatsgranskaren, personuppgifter och GDPR

I samband med att den nya Europeiska Dataskyddsförordningen (GDPR) träder i kraft den 25 maj 2018 vill vi informera om Näthatsgranskarens hantering av personuppgifter.

Till att börja med vill vi uttrycka vår uppskattning för denna nya lag som stärker skyddet för enskilda människors rättigheter och friheter och rätt till skydd av personuppgifter. Uthängning av personuppgifter med uppsåt att hota, hetsa och förtala har varit ett vanligt förekommande inslag i det kriminella näthatet som vi hoppas att GDPR kan stävja.

Föreningen Näthatsgranskaren arbetar mot näthat och bedriver omfattande undersökande journalistik där vi söker ut och kartlägger näthat i svenska sociala medier. Detta gör vi med hjälp av egenutvecklade sökprogramvaror som ansluter till sociala mediers publika programmeringsgränssnitt (API), och söker i till exempel facebookgrupper och facebooksidor. Sökresultaten innehåller inga personuppgifter, utan endast de inlägg i textformat som gett sökträff. Sökresultaten klassificeras med hjälp av algoritmer för textanalys, och används för dataanalys och statistik.

Inläggen granskas dessutom av juridiskt sakkunniga och först i de fall inläggen bedöms utgöra kriminellt näthat knyts de till personuppgifter och polisanmäls. Våra polisanmälningar är noggrant utredda och utformade för att göra polisens arbete så effektivt som möjligt. När det finns misstanke om hatbrott som lyder under allmänt åtal är det åklagaren som leder förundersökningen och polisen som utreder. Detta kan då resultera i att åklagaren beslutar stämma till åtal, och sedan är det domstolens uppgift att utfärda en eventuell dom. Näthatsgranskaren har alltså ingen roll i dessa processer.

Vår kartläggning av näthat har resulterat i ett antal publicerade artiklar och inlägg i sociala medier, och detta arbete kommer fortsätta och utökas. Vi följer även upp polisens och rättssystemets arbete med de misstänkta hatbrotten, och sammanställer även här omfattande statistik. Detta kommer att publiceras av oss men även av forskare som getts tillgång till denna data. Vid publicering eller utlämnande av data till forskare är all data rensad från personuppgifter.

För vår verksamhet innehar Föreningen Näthatsgranskaren utgivningsbevis utfärdat av Myndigheten för press, radio och TV. Vårt arbete publiceras ibland också av andra  organisationer med utgivningsbevis och ibland i akademiska forskningsrapporter.

Följande text är ett utdrag från Svenska Journalistförbundets hemsida:

Grundlagsskyddade medier
I den nya dataskyddslagen finns det en uttrycklig bestämmelse om att tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen har företräde framför GDPR och den nya dataskyddslagen. Det innebär att grundlagsskyddade medier kommer att kunna använda personuppgifter på i samma sätt som i dag. Det betyder att det till exempel inte behövs samtycke för att ta och lagra bilder. Det betyder också att personuppgifter kan publiceras på samma sätt som i dag.”

Vi har dock fattat ett väl förankrat redaktionellt beslut att inte publicera personuppgifter som kan röja misstänkta eller dömda personers identitet. Vi kommenterar inte heller enskilda fall där personens identitet förekommer.

Vi följer GDPR:s bestämmelser om säker hantering och kommunikation av personuppgifter inte minst också gällande det digitala källskyddet. Eventuella personuppgiftsincidenter kommer att rapporteras till Datainspektionen.

Medlemsuppgifter och andra personuppgifter som ligger utanför Näthatsgranskarens publicistiska verksamhet hanteras i enlighet med GDPR.

/Kenneth Bodin
Ordförande och ansvarig utgivare
Föreningen Näthatsgranskaren

Om föreningen Näthatsgranskarens arbete och uthängningen av våra medlemmar

Sociala medier är fantastiska om de används med förstånd

Det är fantastiskt med dagens sociala medier, hur snabbt vi kan hitta gamla vänner och nya. Hur vi alla är vår egen publicist och kan göra våra röster hörda och ge uttryck för våra åsikter. Det kommer dock med ett ansvar. Vi får inte bryta mot lagen och vi behöver kanske lära oss att vara vår egen ansvariga utgivare.

Egentligen borde alla som skriver på Facebook försöka tänka såhär innan de skriver och delar: Jag ska inte skriva något på sociala media som jag inte skulle säga direkt till någon, om vi satt vid samma bord. Inte heller uttrycka mig på annat sätt än jag gör på gator och torg, eller behandla någon på annat vis än jag själv vill bli behandlad.

Hur föreningen Näthatsgranskaren (NHG) arbetar

Redan när vi började vår verksamhet fattade vi beslutet att aldrig hänga ut någon av de vi anmälde, oavsett vem det var. Aldrig heller kontaktar vi någons arbetsgivare, vänner eller släktingar för att misskreditera någon. Det är inte vår uppgift att göra så – och ingen annans heller. Rättsväsendet är de som av demokratin har utsetts att utreda och döma ut påföljd. Även om rättsväsendet är lite väl blint ibland så stiger NHG aldrig in och utdelar egna påföljder i syfte att påverka någon. Inte heller bryr vi oss om någons förflutna, för alla har rätt att ha ett förflutet. Vi jobbar mot brotten och har ingen annan motståndare än de brott som begås.

Vad vi anmäler

Vi anmäler heller inte åsikter, utan vi anmäler brottsliga handlingar. Det vore oetiskt och totalt meningslöst att anmäla åsikter eller kritik av åsikter, eftersom allt sådant läggs ner av rättsystemet. I Sverige råder åsiktsfrihet.

Det är dock olagligt att grovt nedvärdera eller hota en minoritetsgrupp som i lagtexten anses vara en skyddsvärd grupp så att det får spridning. Begreppet ”skyddsvärd grupp” enligt lagstiftarens definition kan läsas om i proposition 2001/02:59 Hets mot folkgrupp. Vi anmäler alltså hetsande grova kommentarer som syftar till att nedvärdera och/eller hota en grupp människor. Uttalandena handlar ofta om att människor ska skjutas, eldas eller gasas, eller att någon grupp jämförs med insekter, mögel eller avföring. Uttrycken görs ofta i Facebook-grupper med några tusen och ända upp till närmare två hundra tusen medlemmar.

Vem som helst kan med några knapptryckningar söka efter kriminella hatiska uttalanden på Facebook och få en lång lista med träffar. Näthatsgranskarens programvaror är förhållandevis enkla och söker på samma sätt efter ord och uttryck i Facebooks publika programmerings-gränssnitt. De uttalanden som bedöms tydligt uppfylla rekvisiterna för brott anmäles till polisen. Därefter tar rättssystemet helt och hållet över.

Effekten av vårt arbete

Under 2016 åtalades färre än tio fall av hets mot folkgrupp i sociala medier. Under 2017 ökade detta till över sjuttio. Föreningens arbete bidrog till nästan hela denna ökning, och åtalsfrekvensen för föreningens anmälningar är fyra gånger högre än för andra anmälningar av dessa brott. Siffran kommer öka då det sker en eftersläpning och allt fler av 2017 års anmälningar går till åtal.

Detta kan jämföras med de totalt cirka 1,51 miljoner brott som anmäldes i Sverige 2017 (källa BRÅ). Många typer av brott, till exempel stöld, rattfylla, bedrägerier, misshandel, med flera, kan räknas i tiotusentals och hundratusentals anmälningar per år. Föreningens anmälningar av hatbrott utgör därmed endast cirka en halv promille av totala antalet brottsanmälningar i Sverige och en närmast försumbar del av resurserna i rättssystemet jämfört med mängder av andra brottstyper. Detta i en tid när nästan alla människor vill se åtgärder mot det kriminella hatet.

Hur samhället påverkas av dessa uttalanden

Dessa brott påverkar många människors liv på ett påtagligt sätt. Framförallt skapar hatretoriken en rädsla hos människor som tillhör de grupper som hatet riktas mot. Det går inte att underskatta den känslomässiga effekten av dessa grova uttalanden hos de som pekas ut. Om dessutom ingen i omgivningen reagerar förstärks också den känsla av utanförskap som skapar polarisering i samhället. Det är därför hets mot folkgrupp är ett brott mot allmän ordning som vem som helst kan anmäla och som åtalas av staten.

Men det är inte bara de utpekade grupperna som drabbas. Hatbrott på nätet påverkar samtalsklimatet genom att ett fientligt språkbruk normaliseras. Det bidrar också till att enskilda individer kan känna sig inspirerade att gå från ord till handling I form av fysiska hatbrott, där hatretoriken i digitala medier både uppmuntrar ensamkrigare såsom Breivik, Anton Lundin Petterson och personer som i grupp går över gränsen. Även islamistiska terrorbrott hämtar ofta sin näring i sociala medier.

I takt med ökande digitalisering måste våra demokratier säkerställa att rättsstaten även lagför brott i digitala medier. Vi måste gemensamt och med lagens hjälp skydda demokratin och alla människor som ingår i den.

Uthängningar och hot mot föreningens medlemmar

Under hösten valde föreningen att arbeta relativt anonymt för att få arbetsro under uppbyggnaden av en demokratisk och väl fungerande organisation. I samband med att föreningen sökte medel från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), registrerades för F-skatt och blev arbetsgivare, blev information om föreningen medvetet offentlig. Då gick två av föreningens aktiva ut och kommunicerade öppet i media (december 2017).

Vi var medvetna om att det skulle göras försök till uthängningar av medlemmarna. Detta har nu också drabbat flera av föreningens aktiva.

Vår projektledare Tomas har en bakgrund som polis och arbetade mot missförhållanden och ineffektivitet inom polismyndigheten. Det ledde till att han själv drabbades av svåra missförhållanden i sin arbetsmiljö. Justitiekanslern uttalade sedermera allvarlig kritik mot polismyndigheten och arbetsgivaren för den del som hade med hans meddelarfrihet att göra. Även facket och yrkesmedicin kritiserade arbetsgivaren i skarpa ordalag.  Tomas och arbetsgivaren förlikades genom att en ersättning utbetalades till Tomas, motsvarande vad som skulle utdömas i domstol. Det personliga priset blev tyvärr mycket högt och Tomas drabbades av sjukdom som följd. Under denna sjukdomsperiod följde en tragedi kopplad till Tomas bisyssla med djurhållning. Det är denna tragiska händelse som nu demoniserats av föreningens kritiker. Det är symptomatiskt för hatets natur att just tragedier och människors svagheter är det som avhumaniseras och hängs ut, och ges massiv spridning.

Ytterligare information både om vilka missförhållanden som gjorde honom till en visselblåsare, priset han fick betala och följderna av detta finns sedan länge förmedlat helt öppet i boken ”En svensk tiger – Vittnesmål från poliser som vågat ryta ifrån”, av Hanne Kjöller. Kjöller har under lång tid studerat problem inom polisen och ägnar ett helt kapitel åt Tomas.

Föreningen kommer ej på annat sätt kommentera den avhumaniserande uthängning av Tomas som pågår, eller det förtal han och andra medlemmar utsätts för.  Vi kommer ej heller bemöta rena lögner och osakligheter, eller låta detta gå ut över föreningens målmedvetna arbete mot kriminellt näthat. Brott riktade mot föreningens medlemmar kommer utan undantag polisanmälas.

Vi vill slutligen tacka för det enormt starka stöd vi får från våra medlemmar och alla ni som stödjer föreningens arbete.

Intervju med åklagare Linda Rasmussen

Åklagare Linda Rasmussen:
”Det en skam att hatbrott förekommer och att människor inte tänker på sina medmänskliga skyldigheter”

Näthatsgranskaren har intervjuat Linda Rasmussen, åklagare i ett av de drygt 600 ärenden om Hets mot folkgrupp som vi polisanmält det senaste halvåret. Det aktuella fallet gäller en 72-årig kvinna i Malmö-regionen som skrivit rasistiska inlägg i en Facebookgrupp. Linda Rasmussen menar att det är viktigt att prioritera hatbrott men de rättsvårdande myndigheterna behöver resurser och verktyg för att lagföra brotten effektivt. Under intervjun diskuterade vi också hur strafförelägganden fungerar, vad som händer om gärningsmannen fortsätter att uttrycka sig brottsligt samt att svårare brott eller fall där den misstänkte nekar istället leder till åtal i tingsrätten.

Näthatsgranskaren (NHG): – Den här kvinnan har alltså erkänt och du har utdömt ett strafföreläggande?

Linda Rasmussen (LR): – Ja, det avser två inlägg som utgör hets mot folkgrupp och påföljden i strafföreläggande är 80 dagsböter á 50 kr, dvs 4 000 kr. Vidare ska 800 kr betalas till brottsofferfonden. Hon har ännu inte accepterat föreläggandet, inte vad jag kan se i mitt system i alla fall. (2017-08-24 NHG:s anmärkning)

NHG: – Är det vanligt med strafföreläggande vid hets mot folkgrupp? Hur bestäms straffpåföljden?

LR: – Det saknas framförallt praxis som säger vilka påföljder som ska dömas ut vid hets mot folkgrupp. Prejudikat från HD som gäller strafföreläggande vid hets mot folkgrupp finns inte.
I RättsPM 2016:8 ”Hatbrott” från Utvecklingscenter här i Malmö säger man så här om påföljder:

”Hets mot folkgrupp är generellt inte ett artbrott (ett artbrott ska som huvudregel ge ett fängelsestraff). I NJA 2006 s. 467 konstaterade HD att det saknades uttalanden från lagstiftaren om att hets mot folkgrupp skulle vara ett artbrott.
I en undersökning från 2005 framgick att det var en stor spridning av påföljder för hets mot folkgrupp men att det motiverades av skillnader mellan förhållandena vid brotten och den tilltalades person. Faktorer som har påverkat straffmätningen är om brottet har varit spontant eller planerat samt om det varit fråga om systematiska eller enstaka yttranden. En faktor som verkar straffhöjande är extremistiska sympatier eller medlemskap i gäng. Gärningar som begåtts av personer under 18 år bedöms avsevärt mildare. Med anledning av HD:s dom är det viktigt att utreda om det finns försvårande omständigheter som talar för ett fängelsestraff. Sådana omständigheter kan vara i vilket syfte meddelandet sprids, innehållet i detta, vilka som har varit mottagare samt vilken spridning det har fått.”

LR: – Jag har alltså följt allmän praxis för strafföreläggande när jag valde att utfärda ett strafföreläggande i det här fallet med den 72-åriga kvinnan. Hon erkände, det behövdes ingen muntlig bevisning och böter räckte som påföljd. Om det blir så att hon inte godkänner strafföreläggandet kommer det dock att bli en huvudförhandling.

LR: – Ett annat åtal jag precis gjort klart går till huvudförhandling eftersom det misstänkta brottet är grövre och den tilltalade varken erkänner eller förnekar brott och då är ett strafföreläggande uteslutet.

NHG: – Hur har du fastställt straffnivån och bötesbeloppet i fallet med den 72-åriga kvinnan?

LR: – Bötesbeloppet är fastställt utifrån de dagsbotsuppgifter som polisen har lagt in i ärendet och som gäller vilka inkomster och skulder den misstänkta har. I detta fall var de ekonomiska förhållandena sådana att varje bot fastställdes till minimibeloppet 50 kr. Böterna kan absolut variera beroende på brottets svårighetsgrad, antalet ska vara minst 30 och här blev det 80 stycken. Beloppet beror på de ekonomiska förhållandena som sagt. Ett strafföreläggande kan också innefatta en villkorlig dom, antingen en ren sådan eller också i kombination med böter.

NHG: – Vad finns det för fördelar med strafföreläggande som du ser det?

LR: – Fördelarna för rättsväsendet (åklagare, polis, domstol) är processekonomiska. Ett strafföreläggande sparar resurser i och med att en huvudförhandling med allt vad det innebär inte behöver hållas. För den enskilde är det säkert av olika anledningar en fördel att inte behöva komma till domstolen.

NHG: – Finns det några nackdelar med att inte gå till domstol?

LR: – Nackdelen är att man inte får domstolens syn på saken och domskälen kan ju bidra till att praxis utvecklas. Å andra sidan skulle jag aldrig utfärda ett strafföreläggandet om jag ansåg att ärendet skulle kunna tillföra något på praxisområdet, som ju är alldeles för begränsat i dagsläget. Fler motiverade domar på gällande hets mot folkgrupp är verkligen önskvärt, inte minst när det gäller brott som begås på nätet.

NHG: – Även strafföreläggande registreras i belastningsregistret. Vilka konsekvenser kan det i allmänhet få för den som begått ett brott?

LR: – Det är ju ett avsnitt i belastningsregistret precis som en dom och det kan kanske påverka om man blir anställd eller inte när man söker arbete mm.

NHG: – Vad händer om den här personen fortsätter med brottsliga inlägg på facebook?

LR: – Då kommer påföljden att skärpas. Det blir ju fråga om återfall och lagtrots som ska beaktas vid straffmätningen och vid påföljdsvalet. Jag tycker att det är försvårande att systematiskt göra inlägg som utgör hets mot folkgrupp, särskilt om man redan har blivit lagförd för det.

NHG: – Om man blir dömd men ändå inte plockar bort just de inlägg som var brottsliga, vad händer då?

LR: – Det är en mycket bra fråga som jag önskar att domstolarna funderade på och gav svar på. Å ena sidan ska man inte kunna dömas två ggr för samma sak. Har du blivit dömd för ett specifikt inlägg kan du inte dömas för det en gång till. Samtidigt ligger det ju ofta kvar på nätet och kan spridas vidare.

NHG: – Vi på NHG har sett att polisen i vissa fall lagt ner förundersökningar. Får polisen ta sådana beslut?

LR: – Nej, hatbrott ska till oss. När polisen inleder förundersökning ska den vara åklagarledd och anmälan skickas till oss. Polisen kan inte själv lägga ner en förundersökning.

NHG: – Hur tycker du människor som observerar eller utsätts för hets mot folkgrupp t.ex. på facebook ska agera?

LR: – Anmäla och gärna om möjligt hjälpa polisen och åklagare med att spåra vem som ligger bakom inläggen.

NHG: – Finns det något mera som du tycker regeringen och myndigheter borde göra?

LR: – Hatbrott ska fortsatt vara ett prioriterat område. Fler resurser och verktyg behövs dock för att utreda den här brottsligheten. Påtryckningar på facebook och andra sociala medier att bistå i lagföringen hade också varit önskvärda.

NHG: – Finns det något uttalande du vill göra angående hatbrott i sociala medier?

LR: – Förutom att det är straffbart och ska lagföras är det en skam att det förekommer. Det är för mig ofattbart att tänkande människor inte har bättre saker att lägga sin tid och energi på. Det är också obegripligt att så många människor i vårt land och i övriga världen bara tänker på sina egna rättigheter (t ex yttrandefrihet) och inte alls på sina medmänskliga skyldigheter.

Vi tackar Linda Rasmussen för att hon tagit sig tid att prata med Näthatsgranskaren.

/NHG