Om oss

Om oss

Näthatsgranskaren arbetar för att minska hatbrott och kränkningar på Internet, med fokus på sociala medier. Vi identifierar, granskar och polisanmäler (samt begär överprövning vid behov!). Det är en form av rättsstatsaktivism i demokratins tjänst. Vi som är med i föreningen har sett många yttringar av hatet och hur det påverkar samhällsgemenskapen. Nu vill vi göra något åt det!

Näthatsgranskaren arbetar för att minska hatbrott och kränkningar på Internet, med fokus på sociala medier. Vi identifierar, granskar och polisanmäler (samt begär överprövning vid behov!). Det är en form av rättsstatsaktivism i demokratins tjänst. Vi som är med i föreningen har sett många yttringar av hatet och hur det påverkar samhällsgemenskapen. Nu vill vi göra något åt det!
På denna webbplats berättar vi om vårt arbete, publicerar analyser och ger förslag.
Näthatsgranskaren är partipolitiskt obunden. En stor del av arbetet görs på ideell basis av ett 10-tal aktiva medlemmar. Här finner du föreningens stadgar. I föreningen finns bred erfarenhet både från rättsväsendet och IT. Några personer uppbär lön för arbetet. Tomas Åberg arbetar som utredare och projektledare. Föreningens ordförande och ansvarige utgivare heter Kenneth Bodin och arbetar ideellt.

Vanliga frågor

Vilka värderingar styr Näthatsgranskaren?
Sverige är ett öppet samhälle, men vi har ett hårdnande samhällsklimat, framför allt på sociala medier där rasism, främlingsfientlighet och hatbrott ökar. FN:s rasdiskrimineringskommitté, liksom FN:s kommitté för mänskliga rättigheter har i sin senaste granskning av Sverige uttryckt oro över situationen.

Ytterst utgör kränkningarna och hatet ett hot mot hela den värdegrund som demokratin vilar på, inte minst principen om alla människors lika värde. Näthatsgranskaren vill se en levande demokrati där individens möjligheter till inflytande stärks. Alla människor ska känna sig delaktiga och alla ska ha goda förutsättningar att komma till tals.
Varför är det farligt med nätkränkningar?
Hat och hot tystar och passiviserar. Ett demokratiskt och rättssäkert samhälle är beroende av att människor vågar yttra sig i olika frågor. Därför måste vi ta den här sortens brott på mycket stort allvar. Hat och hot på nätet kan leda till våldsamma handlingar. Vi har redan sett exempel på individer och grupper, i Sverige och utomlands, som sannolikt har radikaliserats på nätet till att utföra fasansfulla dåd.
Hur arbetar Näthatsgranskaren?
Vi har sedan starten följt inlägg och kommentarer i över 200 svenska Facebook-grupper (öppna och slutna) och -sidor. Vi har gjort över 1300 polisanmälningar som avser hets mot folkgrupp, olaga hot, förtal, olaga våldsskildring och uppvigling. Utöver Facebook har vi anmält brott i plattformar som Twitter och VK. Fler och fler av våra anmälningar leder till åtal och dom. Antalet anmälningar representerar dock bara en del av de uppenbara lagöverträdelser vi ser.

Kompetensen kring den här typen av brott är tyvärr mycket ojämn inom polisväsendet. Vi följer därför upp varje anmälan, noterar hur den handläggs och om den leder till åtal eller inte. Ganska ofta begär vi att ärenden överprövas.

Vi åsiktsregistrerar inte någon, inte heller jobbar vi mot någon viss grupp av människor. Vi arbetar endast med att granska och anmäla brott till polisen. Vi kommer aldrig publicera några namn eller hänga ut någon person på något vis. Vi har inget politiskt mål utan motverkar endast hat och brott.
Vad vill Näthatsgranskaren åstadkomma?
Vi vill förbättra förutsättningarna för det demokratiska samtalet i Sverige, genom att på ett strategiskt och effektivt sätt motverka kränkningar och hatbrott på nätet och synliggöra det. Vi hoppas att vårt engagemang ska bidra till färre hatbrott och en tryggare miljö i sociala medier. Vi vill också skapa debatt kring följande frågor:

1. Hat och hot på sociala medier. Hur ser det ut? Vem/vilka sprider det och varför? Hur påverkar det vårt samhälle?

2. Vår lagstiftning. Hur kan den användas för att begränsa den här sortens brott? Och hur kan vi öka kunskapen om vad lagtexten faktiskt innebär?

3. Arbeta för att sociala media-plattformar som Google, Facebook och Twitter börjar ta sitt ansvar

4. Polis och åklagare. Hur arbetar man med dessa brott idag? Vad kan förbättras?
De flesta av anmälningarna ni gjort rör hat i Facebookgrupper, vad utmärker hatet där?
Vi har samlat både kvantitativ och kvalitativ kunskap, här är några sammanfattande punkter:

1. Flera måltavlor för det kriminella hatet
I de grupper som vi följer handlar kommentarer och inläggen ofta om invandrare, asylsökande, muslimer, judar, regeringen, politiker, tjänstemän, kändisar, feminister, hbtq-personer osv. Det är mycket vanligt att enskilda uttrycker hat eller hot mot flera av dessa grupper.

2. Samma falska eller hårt vinklade innehåll sprids i flera grupper
Innehållet i inläggen är relativt likartat i de olika grupperna. Det är samma artiklar och bilder som dyker upp. Många gånger dyker samma artikel upp i olika inlägg flera gånger per dag. Det är mycket vanligt att inläggen vinklar artiklarna hårt eller drar helt egna (och felaktiga) slutsatser om innehållet. Många av de som skriver inlägg har anonyma profiler. Här tycker vi att bland andra Facebook har ett stort ansvar att samarbeta bättre med polisen kring just Hets mot folkgrupp.

3. Hatet eldas på helt avsiktligt och mobiliserar medlemmarna
Det är uppenbart att många av grupperna, inläggen och kommentarerna syftar till att elda på hatet bland medlemmarna. Flera av de som uttrycker sig hatiskt är också aktiva i ett antal olika grupper. Man gör många inlägg och kommenterar ofta.

4. Hatet har normaliserats
I flera av de grupper vi följer har hatet normaliserats. Medlemmarna använder uttryck och bilder som absolut inte skulle accepteras i ett normalt socialt sammanhang. Detta trots att det i vissa fall till och med finns regler för gruppen där man slår fast att rasistiska kommentarer inte är tillåtna. Det finns också en konsensus runt att hatpropagandan är okej. Bara ett fåtal (eller inga) medlemmar uttrycker kritik när tonen blir för grov.

5. Kunskapen är låg om hur lagstiftningen ser ut
Många av medlemmarna i de grupper vi följer känner inte till att de begår ett brott när de uttrycker sig hatiskt om en viss grupp, hotar eller förolämpar någon. Man tror sig kunna säga vad som helst i skydd av yttrandefriheten. Dessutom tycker man kanske att andra regler gäller, eller borde gälla, på Facebook jämfört med exempelvis på arbetsplatsen eller i andra offentliga sammanhang.
Var kan jag läsa intervjuer och fördjupande artiklar om och med Näthatsgranskaren?
Här är ett urval länkar till medierapporteringen om Näthatsgranskarens arbete:

Ett prejudikat kan sätta stopp för hot på nätet av Eva Burman, E-kuriren, 2019-03-01  (med länkar till E-kurirens övriga rapportering om Stå Upp För Sverige-åtalet)
Vilken organisationsform har Näthatsgranskaren?
Näthatsgranskaren är en ideell förening registrerad hos Skatteverket. Vårt organisationsnummer är: 802511-3310
Hur finansieras Näthatsgranskaren?
Genom gåvor, medlemsavgifter och projektmedel från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Vi har också fått stöd från Natur & Kultur och Stieg Larssons stiftelse.