Om oss

Frågor och svar om Näthatsgranskaren

Epost: kontakt@nathatsgranskaren.se

Bakgrund

Sverige har ett allt mer öppet samhälle, men vi har även ett hårdnande samhällsklimat, framför allt på sociala medier där rasism, främlingsfientlighet och hatbrott ökar. Rasism står i strid med principen om alla människors lika värde.  Ytterst utgör det ett hot mot hela den värdegrund som demokratin vilar på. Rasismen och hatet leder till radikalisering av människor, och kan förmodligen vara en av förklaringarna till de ökade hatbrotten ute i samhället. Det riskerar även att radikalisera människor till att begå grova våldsbrott. En ökning av de brotten vore förödande för det demokratiska samhället. Sverige ska ha en levande demokrati där individens möjligheter till inflytande förstärks. Alla människor ska känna sig delaktiga i demokratin, och alla ska ha goda förutsättningar att komma till tals.

FN:s rasdiskrimineringskommitté, liksom FN:s kommitté för mänskliga rättigheter har i sin senaste granskning av Sverige uttryckt oro över fortsatt förekomst av hets mot folkgrupp, t.ex. mot muslimer, afrosvenskar, romer och judar i Sverige. Rasdiskrimineringskommittén har även uttryckt oro över den rapporterade ökningen av hets mot folkgrupp i media och på internet.

Vilka är vi?

Vi är en partipolitiskt obunden grupp som gått samman för att motverka hat och hot på sociala medier som Facebook, Instagram, Twitter, YouTube och VK. I gruppen finns människor med bred erfarenhet både från rättsväsendet och IT. Vi kommer från olika håll och har sett många sidor av hatet och hur det påverkar vårt samhälle. Nu vill vi göra något åt det.

På denna sida publicerar vi artiklar i ämnet, statistik och berättar om vårt arbete. Vi tar också emot tips! Du får gärna kontakta oss om du ser inlägg och kommentarer som borde polisanmälas. 

Varför är det farligt med hat och hot på sociala medier?

Hat och hot tystar och passiviserar. Ett demokratiskt och rättssäkert samhälle är beroende av att människor vågar yttra sig i olika frågor. Därför måste vi ta den här sortens brott på mycket stort allvar.

Hat och hot på nätet kan leda till våldsamma handlingar. Vi har redan sett exempel på individer och grupper, i Sverige och utomlands, som sannolikt har radikaliserats på nätet till att utföra fasansfulla dåd.

Hur arbetar vi?

Gruppen har under 2017 följt inlägg och kommentarer i nära 170 svenska Facebook-grupper (öppna och slutna) och -sidor. Vi har gjort nära 800 polisanmälningar som avser hets mot folkgrupp, olaga hot, förtal, olaga våldsskildring och uppvigling. Fler och fler av våra anmälningar leder till åtal och dom. Antalet anmälningar representerar  dock bara en del av de uppenbara lagöverträdelser vi ser.

Kompetensen kring den här typen av brott är tyvärr mycket ojämn inom polisväsendet. Vi följer därför upp varje anmälan, noterar hur den handläggs och om den leder till åtal eller inte.

Vi åsiktsregistrerar inte någon, inte heller jobbar vi mot någon viss grupp av människor. Vi arbetar endast med att granska och anmäla brott till polisen. Vi kommer aldrig publicera några namn eller hänga ut någon person på något vis. Vi är inte en aktivistisk grupp med något politiskt mål. Vi motverkar endast hat och brott.

Vad vill Näthatsgranskaren åstadkomma?

Vi vill förbättra förutsättningarna för det demokratiska samtalet i Sverige, genom att på ett strategiskt och effektivt sätt motverka hatbrott på nätet och synliggöra det. Vi hoppas att det jobb vi lägger ner på att anmäla brott och vårt engagemang ska bidra till färre hatbrott och en tryggare miljö i sociala medier.

Vi vill också skapa debatt kring följande frågor:

  1. Hat och hot på sociala medier. Hur ser det ut? Vem/vilka sprider det och varför? Hur påverkar det vårt samhälle?
  2. Vår lagstiftning. Hur kan den användas för att begränsa den här sortens brott? Och hur kan vi öka kunskapen om vad lagtexten faktiskt innebär?
  3. Polis och åklagare. Hur arbetar man med dessa brott idag? Vad kan förbättras?

Hur ser hatet på sociala medier ut idag?

Vi har samlat både kvantitativ och kvalitativ kunskap om hur hatet ser ut i exempelvis de Facebookgrupper vi följt. Här är några korta sammanfattande punkter.

  1. Flera måltavlor för hatet
    I de grupper som vi följer handlar kommentarer och inläggen ofta om invandrare, asylsökande, muslimer, judar, regeringen, politiker, tjänstemän, kändisar, feminister, hbtq-personer osv. Det är mycket vanligt att enskilda uttrycker hat eller hot mot flera av dessa grupper.
  2. Samma falska eller hårt vinklade innehåll sprids i flera grupper
    Innehållet i inläggen är relativt likartat i de olika grupperna. Det är samma artiklar och bilder som dyker upp. Många gånger dyker samma artikel upp i olika inlägg flera gånger per dag. Det är mycket vanligt att inläggen vinklar artiklarna hårt eller drar helt egna (och felaktiga) slutsatser om innehållet. Många av de som skriver inlägg har anonyma profiler. Här tycker vi att bland andra Facebook har ett stort ansvar att samarbeta bättre med polisen kring just Hets mot folkgrupp.
  3. Hatet eldas på helt avsiktligt och mobiliserar medlemmarna
    Det är uppenbart att många av grupperna, inläggen och kommentarerna syftar till att elda på hatet bland medlemmarna. Flera av de som uttrycker sig hatiskt är också aktiva i ett antal olika grupper. Man gör många inlägg och kommenterar ofta.
  4. Hatet har normaliserats
    I flera av de grupper vi följer har hatet normaliserats. Medlemmarna använder uttryck och bilder som absolut inte skulle accepteras i ett normalt socialt sammanhang. Detta trots att det i vissa fall till och med finns regler för gruppen där man slår fast att rasistiska kommentarer inte är tillåtna. Det finns också en konsensus runt att hatpropagandan är okej. Bara ett fåtal (eller inga) medlemmar uttrycker kritik när tonen blir för grov.
  5. Kunskapen är låg om hur lagstiftningen ser ut
    Många av medlemmarna i de grupper vi följer känner inte till att de begår ett brott när de uttrycker sig hatiskt om en viss grupp, hotar eller förolämpar någon. Man tror sig kunna säga vad som helst i skydd av yttrandefriheten. Dessutom tycker man kanske att andra regler gäller, eller borde gälla, på Facebook jämfört med exempelvis på arbetsplatsen eller andra offentliga sammanhang.

Om föreningen

Föreningen Näthatsgranskaren är en ideell förening registrerad hos Skattverket. Föreningens organisationsnummer är: 802511-3310. Föreningen har F-skatt och är registrerad som arbetsgivare.

Den allra största delen av föreningens arbete görs på ideell basis av ett 20-tal aktiva medlemmar. Några personer uppbär lön för arbetet. Föreningens finansiering kommer från medlemsavgifter, donationer och gåvor, samt från projektmedel föreningen fått, bl.a. projektet Valfrid som finansieras av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

Tomas Åberg arbetar som utredare och projektledare. Föreningens ordförande och ansvarige utgivare heter Kenneth Bodin.