Nyheter Rapporter2019-09-27

Hatbrott på nätet lågprioriterade av polisen

Polismyndighetens samordning av arbetet mot demokrati- och hatbrott på internet präglas av bristande engagemang och bristande kunskap . Med små medel skulle stora förbättringar kunna åstadkommas. Det visar den nya rapporten “Polismyndighetens arbete med demokrati- och hatbrott” som tagits fram av den ideella föreningen Näthatsgranskaren. Rapporten granskar hur kraven i en rad uppdrag från Regeringen uppfyllts.

Näthatsgranskaren har idag träffat inrikesminister Mikael Damberg. Det är mycket positivt att inrikesministern har tagit sig tid för att lyssna på föreningens förslag. Nu hoppas vi på konkreta åtgärder som på sikt kan utveckla rättsväsendets hantering av demokrati- och hatbrott.

Hatbrott såsom hets mot folkgrupp och förtal med utgångspunkt i rasism och främlingsfientlighet ökar på nätet, särskilt i sociala medier. Ytterst utgör de ett hot mot hela den värdegrund som demokratin vilar på, inte minst principen om alla människors lika värde.

Polismyndigheten har en viktig roll för att hantera dessa brott. Regeringen gav så sent som i regleringsbrevet för budgetåret 2018 Polismyndigheten ett uppdrag att vidta åtgärder mot hatbrott, och för skydd av den fria åsiktsbildningen.

Befintliga redskap används inte

Näthatsgranskaren har under drygt två år samlat fakta och forskning om hat- och demokratihotande brott på nätet och med nätet som grogrund. Det blir allt tydligare att de redskap rättsväsendet förfogar över inte används. Det får konsekvenser för rättslig trygghet, och samhällets möjlighet att ingripa mot den här typen av brott.

– Mycket kan göras inom de ramar som redan finns, säger Kenneth Bodin, ordförande i Näthatsgranskaren. Det finns stora möjligheter till förbättring med relativt små medel. Förbättrad lagstiftning och utökade resurser behövs inte i någon större utsträckning.

Brister leder till ineffektivitet

Den nya rapporten genomlyser hur Polismyndigheten uppfyllt regeringens krav i satsningen mot näthat. Resultaten visar konkreta exempel på systemfel, kunskapsbrister och attitydproblem. Delar av polismyndighetens sätt att leda och följa upp arbetet mot demokrati- och hatbrott tycks inte prioriteras. Istället varierar insatserna beroende på region och enskilda befattningshavare.

– Trots de tydliga direktiv som finns på den politiska nivån saknas operativt verkningsfulla åtgärder i den praktiska verksamheten, fortsätter Kenneth Bodin. Det finns brister i verksamheten som leder till ineffektivitet och bristande likvärdighet.

Rapporten identifierar ett antal punkter för utveckling, med konkreta förbättringsförslag.

Bakgrund

Regeringen har gett Polismyndigheten ett särskilt uppdrag att arbeta med åtgärder mot hatbrott och för skydd av den fria åsiktsbildningen.
Näthatsgranskaren har granskat hur Polismyndigheten återrapporterat uppdraget till Regeringen.
Granskningenen visar på allvarliga brister i hur verksamheten organiseras och bedrivs idag.
Rapporten grundas på erfarenheter föreningen gjort under drygt två års arbete mot hat och hot på nätet,.
Arbetet bygger även på resultat från forskning om polisens arbete av professor Stefan Holgersson, Linköpings Universitet.

Risk för passivisering

Polisens rapportering till Regeringen är inte tillfredsställande som underlag för åtgärder, fortsatt utveckling eller som grund för politiska direktiv. Tvärtom riskerar den leda till passivitet och oacceptabel status quo. Regeringen behöver följa upp det faktiska innehållet i rapporten och ge riktlinjer för det fortsatta arbetet.