Att engagera sig för rättssäkerhet och demokrati har ett pris. Under uppbyggnadsfasen valde Näthatsgranskaren att arbeta relativt anonymt för att få arbetsro. När föreningen sedan sökte medel från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och registrerades för F-skatt ändrades situationen och viss information om föreningen blev offentlig. I samband med det valde två av föreningens aktiva, Kenneth och Tomas, att gå ut och kommunicera öppet i media (december 2017).
Vi var redan från start medvetna om att det skulle göras försök till uthängningar av medlemmarna och detta har vid det här laget nu drabbat flera av föreningens aktiva. Det är förstås känsligt när hatets kör på sociala medier blir avslöjade för den mörkerkraft de är, då går de genast till angrepp. När de inte kan hitta sakliga angreppspunkter går de in på person, nu senast mot vår projektledare Tomas efter att han uttalat sig på SVT om att näthatet kryper ut till våra gator och torg: https://www.svt.se/…/natgranskare-folk-skryter-om-hur-de-be…
Några ord om Tomas bakgrund: innan han blev projektledare på Näthatsgranskaren arbetade han som polis. Redan i den rollen uppmärksammade han missförhållanden och ineffektivitet inom polismyndigheten (som främst drabbade brottsoffer och misstänkta). Tyvärr blev följden av visselblåsandet att Tomas själv 2010-2012 drabbades av svåra arbetsmiljöproblem. Justitiekanslern uttalade sedermera allvarlig kritik mot arbetsgivaren för den del som hade med Tomas meddelarfrihet att göra. Även facket och yrkesmedicin kritiserade arbetsgivaren i skarpa ordalag. Tomas och arbetsgivaren förlikades genom att en ersättning utbetalades till Tomas, motsvarande vad som skulle utdömas i domstol. Det personliga priset blev dock tyvärr högt och Tomas drabbades av sjukdom som följd. Under denna sjukdomsperiod följde en tragedi kopplad till Tomas bisyssla med djurhållning. Det är denna händelse som nu demoniserats av föreningens kritiker. Det är symptomatiskt för hatets natur att just tragedier och människors svagheter är det som avhumaniseras och hängs ut, och ges massiv spridning. Fler detaljer, både om vilka missförhållanden som gjorde Tomas till en visselblåsare, priset han fick betala och följderna av detta finns att ta del av i boken ”En svensk tiger – Vittnesmål från poliser som vågat ryta ifrån”, av Hanne Kjöller. Kjöller har under en lång tid studerat problem inom polisen och ägnar ett helt kapitel åt Tomas.
Föreningen kommer ej på annat sätt kommentera den avhumaniserande uthängning av Tomas som pågår, eller det förtal han och andra medlemmar utsätts för. Vi har inte tid med sånt utan vill fokusera på vår uppgift, föreningens målmedvetna arbete mot kriminellt näthat. Brott riktade mot föreningens medlemmar kommer däremot utan undantag polisanmälas.
Vi vill slutligen tacka för det starka stöd vi får från våra medlemmar och alla er som på andra sätt stödjer föreningens arbete.