Vad är hatbrott på nätet och vad anmäler vi?

Vi anmäler främst brott som är hatbrott, dvs brott som riktar sig mot hudfärg, nationalitet eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning. Vi anmäler även brott som riktar sig mot de som är lite extra viktiga för vår demokrati, som poliser, journalister, politiker och kända debattörer.

Har du blivit drabbad personligen och inte tillhör ovanstående grupper så hjälper vi till i mån av tid. Om brottet är akut, till exempel ett trovärdigt hot, ska du alltid kontakta polisen direkt genom att ringa 112, alternativt 11414 om du kan vänta lite i telefonkö.

Vad är hatbrott?

Hatbrott är ett samlingsnamn för alla brott som begås på grund av rasistiska, antireligiösa, homo- bi eller transfobiska uppfattningar. Hatbrott kan alltså vara vilken typ av brottslighet som helst där ett hatmotiv identifieras, till exempel skadegörelse, trakasserier, ofredande, misshandel och mord. Två brott som dock alltid är hatbrott enligt lagen är hets mot folkgrupp (Brb 16 kap § 8) och olaga diskriminering (Brb 16 kap § 9), eftersom hatmotivet är inbyggt i brottstypernas själva natur.

Brott vi inriktar oss mot

Hets mot folkgrupp (HMF) 16 kap. 8 § BrB – ett brott vi alltid anmäler

Den som i uttalanden eller i annat meddelande som sprids, hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationalitet eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst 2 år eller om brottet är ringa, till böter.

Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömandet av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om meddelandet haft ett särskilt hotfullt eller kränkande innehåll, och spritts till ett stort antal människor på ett sätt som varit ägnat att väcka betydande uppmärksamhet. Lag (2002:800)

  1. Gärningen ska ske i ett uttalande eller i annat meddelande som sprids.
  2. Den ska bestå i hot eller ge uttryck för missaktning.
  3. Den ska avse en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning.
  4. Det krävs uppsåt för att dömas till ansvar.

EXEMPEL:

Nedanstående exempel är avsedda att förtydliga punkterna 1-4 ovan:

(1) Enkelt sagt är att, allt som skrivs på sociala media har spridning oavsett om det är i en hemlig grupp med bara 20 st medlemmar eller på en privat facebook-sida. Hur många som har läst är inte det viktiga utan hur många som haft möjlighet att läsa. Praxis talar om fler än ett fåtal och det indikeras att ”fler” är 8-10 personer, enligt HR och HD domar.

(2) Att kalla alla invandrare för ”äckliga parasiter” är ett brott.

Att säga att man hatar alla invandrare är inte hets mot folkgrupp. Det är kanske främlingsfientligt, men inte ett brott. Att vara kritisk mot invandringen är inte heller ett brott i normalfallet. Att säga att man ”hatar invandring för att de är sådana skjutgalna kåta idioter som sprider sjukdomar” är dock brottsligt. Det är inte en saklig kritik. Hot riktat mot en grupp människor t.ex. ”jag/vi/bör skjuta alla invandrare” är också hets mot folkgrupp.

Att kritisera en religion är inte ett brott i Sverige, men att hota eller nedvärdera en religions utövare är hets mot folkgrupp. Detta kan vara svårtolkat. Försök tänka så att om det hotar eller kraftigt nedvärderar en grupp människor är det brott. Grupper kan till exempel vara: invandrare, muslimer, HBQT-personer, kristna, araber,  afrikaner, somalier, eller skällsord som syftar på en grupp till exempel, skäggbarn, N-ordet, apor osv. Det är inte HMF att bara nämna ett sådant skällsord utan det måste vara i kombination med hot eller ytterligare uttryck av missaktning.

(3) Muslimer är alltså att räkna som folkgrupp enligt lagen, så även invandrare som räknas som en skyddsvärd grupp. Lättast är kanske att inte låsa sig vid ordet ”folkgrupp” i tron att det betyder ”folkslag” utan istället meningen ”skyddsvärd grupp” Det som gäller är lagstiftarens intention med lagen och hur HR och HD tolkat lagen så kallad praxis. Även till exempel kränkande eller hotande uttalanden mot t.ex. HBQT personer är olagligt då de är en sådan skyddsvärd grupp enligt lagstiftaren.

(4) Uppsåt finns nästan alltid. Den som skrev ”råkade” ju inte skriva så. Men det finns inte alltid uppsåt till HMF. Att teckna ett hakkors på en bild av en person hen ej tycker om för att visa att hen är nazist är ej hets mot folkgrupp då uppsåtet inte varit att hota eller sprida missaktning om en grupp. Det blir istället förtal. Att posta ett hakkors i en tråd som handlar om invandring är dock HMF eller att ha ett hakkors som sin profilbild.

Förtal 5 kap. 1 § BrB – anmäls om det är att räkna som ett hatbrott
Förtal är ett brott som innebär att sprida uppgifter om någon, som typiskt sett räcker för att utsätta personen för andras missaktning.

Olaga hot 4 kap. 5 § BrB – anmäls om det är hatbrott eller riktat mot poliser, journalister, politiker samt i mån av tid om någon annan vill ha hjälp
Olaga hot är att någon hotar med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom.

Uppvigling 16 kap. 5 § BrB – anmäler vi när vi stöter på det
Uppvigling innebär att i ord eller skrift uppmana andra till brott.

Avslutningsvis en påminnelse: glöm inte att vi på Näthatsgranskaren inte är polisen. Är det en akut situation ring 112 och vill ni anmäla ett brott mot er så skall ni vända er till polisen!

Vi hjälper gärna till på de sätt vi kan i mån av tid men har inget ansvar att anmäla de brott ni tipsar oss om. Som ideell förening har vi begränsade resurser. Vi kommer dock meddela er om vi utreder ert tips (och anmäler det ni tipsat oss om) eller inte.

Viktiga domar och dokument

HR B537-14 HMF straffpraxis, spridning, HMF riktad mot enskild

HR B905-17 Bild på Facebook, spridningsrekvisitet

HR B9660-16 Ringa HMF mot enskild, straffpraxis, spridning

UC Malmös RättsPM

Hur ser hatet på sociala medier ut idag?

Vi har samlat både kvantitativ och kvalitativ kunskap om hur hatet ser ut i exempelvis de Facebookgrupper vi följt. Här är några korta sammanfattande punkter.

  1. Flera måltavlor för hatet
    I de grupper som vi följer handlar kommentarer och inläggen ofta om invandrare, asylsökande, muslimer, judar, regeringen, politiker, tjänstemän, kändisar, feminister, hbtq-personer osv. Det är mycket vanligt att enskilda uttrycker hat eller hot mot flera av dessa grupper.
  2. Samma falska eller hårt vinklade innehåll sprids i flera grupper
    Innehållet i inläggen är relativt likartat i de olika grupperna. Det är samma artiklar och bilder som dyker upp. Många gånger dyker samma artikel upp i olika inlägg flera gånger per dag. Det är mycket vanligt att inläggen vinklar artiklarna hårt eller drar helt egna (och felaktiga) slutsatser om innehållet. Många av de som skriver inlägg har anonyma profiler. Här tycker vi att bland andra Facebook har ett stort ansvar att samarbeta bättre med polisen kring just Hets mot folkgrupp.
  3. Hatet eldas på helt avsiktligt och mobiliserar medlemmarna
    Det är uppenbart att många av grupperna, inläggen och kommentarerna syftar till att elda på hatet bland medlemmarna. Flera av de som uttrycker sig hatiskt är också aktiva i ett antal olika grupper. Man gör många inlägg och kommenterar ofta.
  4. Hatet har normaliserats
    I flera av de grupper vi följer har hatet normaliserats. Medlemmarna använder uttryck och bilder som absolut inte skulle accepteras i ett normalt socialt sammanhang. Detta trots att det i vissa fall till och med finns regler för gruppen där man slår fast att rasistiska kommentarer inte är tillåtna. Det finns också en konsensus runt att hatpropagandan är okej. Bara ett fåtal (eller inga) medlemmar uttrycker kritik när tonen blir för grov.
  5. Kunskapen är låg om hur lagstiftningen ser ut
    Många av medlemmarna i de grupper vi följer känner inte till att de begår ett brott när de uttrycker sig hatiskt om en viss grupp, hotar eller förolämpar någon. Man tror sig kunna säga vad som helst i skydd av yttrandefriheten. Dessutom tycker man kanske att andra regler gäller, eller borde gälla, på Facebook jämfört med exempelvis på arbetsplatsen eller andra offentliga sammanhang.