Om föreningen Näthatsgranskarens arbete och uthängningen av våra medlemmar

Sociala medier är fantastiska om de används med förstånd

Det är fantastiskt med dagens sociala medier, hur snabbt vi kan hitta gamla vänner och nya. Hur vi alla är vår egen publicist och kan göra våra röster hörda och ge uttryck för våra åsikter. Det kommer dock med ett ansvar. Vi får inte bryta mot lagen och vi behöver kanske lära oss att vara vår egen ansvariga utgivare.

Egentligen borde alla som skriver på Facebook försöka tänka såhär innan de skriver och delar: Jag ska inte skriva något på sociala media som jag inte skulle säga direkt till någon, om vi satt vid samma bord. Inte heller uttrycka mig på annat sätt än jag gör på gator och torg, eller behandla någon på annat vis än jag själv vill bli behandlad.

Hur föreningen Näthatsgranskaren (NHG) arbetar

Redan när vi började vår verksamhet fattade vi beslutet att aldrig hänga ut någon av de vi anmälde, oavsett vem det var. Aldrig heller kontaktar vi någons arbetsgivare, vänner eller släktingar för att misskreditera någon. Det är inte vår uppgift att göra så – och ingen annans heller. Rättsväsendet är de som av demokratin har utsetts att utreda och döma ut påföljd. Även om rättsväsendet är lite väl blint ibland så stiger NHG aldrig in och utdelar egna påföljder i syfte att påverka någon. Inte heller bryr vi oss om någons förflutna, för alla har rätt att ha ett förflutet. Vi jobbar mot brotten och har ingen annan motståndare än de brott som begås.

Vad vi anmäler

Vi anmäler heller inte åsikter, utan vi anmäler brottsliga handlingar. Det vore oetiskt och totalt meningslöst att anmäla åsikter eller kritik av åsikter, eftersom allt sådant läggs ner av rättsystemet. I Sverige råder åsiktsfrihet.

Det är dock olagligt att grovt nedvärdera eller hota en minoritetsgrupp som i lagtexten anses vara en skyddsvärd grupp så att det får spridning. Begreppet ”skyddsvärd grupp” enligt lagstiftarens definition kan läsas om i proposition 2001/02:59 Hets mot folkgrupp. Vi anmäler alltså hetsande grova kommentarer som syftar till att nedvärdera och/eller hota en grupp människor. Uttalandena handlar ofta om att människor ska skjutas, eldas eller gasas, eller att någon grupp jämförs med insekter, mögel eller avföring. Uttrycken görs ofta i Facebook-grupper med några tusen och ända upp till närmare två hundra tusen medlemmar.

Vem som helst kan med några knapptryckningar söka efter kriminella hatiska uttalanden på Facebook och få en lång lista med träffar. Näthatsgranskarens programvaror är förhållandevis enkla och söker på samma sätt efter ord och uttryck i Facebooks publika programmerings-gränssnitt. De uttalanden som bedöms tydligt uppfylla rekvisiterna för brott anmäles till polisen. Därefter tar rättssystemet helt och hållet över.

Effekten av vårt arbete

Under 2016 åtalades färre än tio fall av hets mot folkgrupp i sociala medier. Under 2017 ökade detta till över sjuttio. Föreningens arbete bidrog till nästan hela denna ökning, och åtalsfrekvensen för föreningens anmälningar är fyra gånger högre än för andra anmälningar av dessa brott. Siffran kommer öka då det sker en eftersläpning och allt fler av 2017 års anmälningar går till åtal.

Detta kan jämföras med de totalt cirka 1,51 miljoner brott som anmäldes i Sverige 2017 (källa BRÅ). Många typer av brott, till exempel stöld, rattfylla, bedrägerier, misshandel, med flera, kan räknas i tiotusentals och hundratusentals anmälningar per år. Föreningens anmälningar av hatbrott utgör därmed endast cirka en halv promille av totala antalet brottsanmälningar i Sverige och en närmast försumbar del av resurserna i rättssystemet jämfört med mängder av andra brottstyper. Detta i en tid när nästan alla människor vill se åtgärder mot det kriminella hatet.

Hur samhället påverkas av dessa uttalanden

Dessa brott påverkar många människors liv på ett påtagligt sätt. Framförallt skapar hatretoriken en rädsla hos människor som tillhör de grupper som hatet riktas mot. Det går inte att underskatta den känslomässiga effekten av dessa grova uttalanden hos de som pekas ut. Om dessutom ingen i omgivningen reagerar förstärks också den känsla av utanförskap som skapar polarisering i samhället. Det är därför hets mot folkgrupp är ett brott mot allmän ordning som vem som helst kan anmäla och som åtalas av staten.

Men det är inte bara de utpekade grupperna som drabbas. Hatbrott på nätet påverkar samtalsklimatet genom att ett fientligt språkbruk normaliseras. Det bidrar också till att enskilda individer kan känna sig inspirerade att gå från ord till handling I form av fysiska hatbrott, där hatretoriken i digitala medier både uppmuntrar ensamkrigare såsom Breivik, Anton Lundin Petterson och personer som i grupp går över gränsen. Även islamistiska terrorbrott hämtar ofta sin näring i sociala medier.

I takt med ökande digitalisering måste våra demokratier säkerställa att rättsstaten även lagför brott i digitala medier. Vi måste gemensamt och med lagens hjälp skydda demokratin och alla människor som ingår i den.

Uthängningar och hot mot föreningens medlemmar

Under hösten valde föreningen att arbeta relativt anonymt för att få arbetsro under uppbyggnaden av en demokratisk och väl fungerande organisation. I samband med att föreningen sökte medel från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), registrerades för F-skatt och blev arbetsgivare, blev information om föreningen medvetet offentlig. Då gick två av föreningens aktiva ut och kommunicerade öppet i media (december 2017).

Vi var medvetna om att det skulle göras försök till uthängningar av medlemmarna. Detta har nu också drabbat flera av föreningens aktiva.

Vår projektledare Tomas har en bakgrund som polis och arbetade mot missförhållanden och ineffektivitet inom polismyndigheten. Det ledde till att han själv drabbades av svåra missförhållanden i sin arbetsmiljö. Justitiekanslern uttalade sedermera allvarlig kritik mot polismyndigheten och arbetsgivaren för den del som hade med hans meddelarfrihet att göra. Även facket och yrkesmedicin kritiserade arbetsgivaren i skarpa ordalag.  Tomas och arbetsgivaren förlikades genom att en ersättning utbetalades till Tomas, motsvarande vad som skulle utdömas i domstol. Det personliga priset blev tyvärr mycket högt och Tomas drabbades av sjukdom som följd. Under denna sjukdomsperiod följde en tragedi kopplad till Tomas bisyssla med djurhållning. Det är denna tragiska händelse som nu demoniserats av föreningens kritiker. Det är symptomatiskt för hatets natur att just tragedier och människors svagheter är det som avhumaniseras och hängs ut, och ges massiv spridning.

Ytterligare information både om vilka missförhållanden som gjorde honom till en visselblåsare, priset han fick betala och följderna av detta finns sedan länge förmedlat helt öppet i boken ”En svensk tiger – Vittnesmål från poliser som vågat ryta ifrån”, av Hanne Kjöller. Kjöller har under lång tid studerat problem inom polisen och ägnar ett helt kapitel åt Tomas.

Föreningen kommer ej på annat sätt kommentera den avhumaniserande uthängning av Tomas som pågår, eller det förtal han och andra medlemmar utsätts för.  Vi kommer ej heller bemöta rena lögner och osakligheter, eller låta detta gå ut över föreningens målmedvetna arbete mot kriminellt näthat. Brott riktade mot föreningens medlemmar kommer utan undantag polisanmälas.

Vi vill slutligen tacka för det enormt starka stöd vi får från våra medlemmar och alla ni som stödjer föreningens arbete.