Intervju med åklagare Linda Rasmussen

Åklagare Linda Rasmussen:
”Det en skam att hatbrott förekommer och att människor inte tänker på sina medmänskliga skyldigheter”

Näthatsgranskaren har intervjuat Linda Rasmussen, åklagare i ett av de drygt 600 ärenden om Hets mot folkgrupp som vi polisanmält det senaste halvåret. Det aktuella fallet gäller en 72-årig kvinna i Malmö-regionen som skrivit rasistiska inlägg i en Facebookgrupp. Linda Rasmussen menar att det är viktigt att prioritera hatbrott men de rättsvårdande myndigheterna behöver resurser och verktyg för att lagföra brotten effektivt. Under intervjun diskuterade vi också hur strafförelägganden fungerar, vad som händer om gärningsmannen fortsätter att uttrycka sig brottsligt samt att svårare brott eller fall där den misstänkte nekar istället leder till åtal i tingsrätten.

Näthatsgranskaren (NHG): – Den här kvinnan har alltså erkänt och du har utdömt ett strafföreläggande?

Linda Rasmussen (LR): – Ja, det avser två inlägg som utgör hets mot folkgrupp och påföljden i strafföreläggande är 80 dagsböter á 50 kr, dvs 4 000 kr. Vidare ska 800 kr betalas till brottsofferfonden. Hon har ännu inte accepterat föreläggandet, inte vad jag kan se i mitt system i alla fall. (2017-08-24 NHG:s anmärkning)

NHG: – Är det vanligt med strafföreläggande vid hets mot folkgrupp? Hur bestäms straffpåföljden?

LR: – Det saknas framförallt praxis som säger vilka påföljder som ska dömas ut vid hets mot folkgrupp. Prejudikat från HD som gäller strafföreläggande vid hets mot folkgrupp finns inte.
I RättsPM 2016:8 ”Hatbrott” från Utvecklingscenter här i Malmö säger man så här om påföljder:

”Hets mot folkgrupp är generellt inte ett artbrott (ett artbrott ska som huvudregel ge ett fängelsestraff). I NJA 2006 s. 467 konstaterade HD att det saknades uttalanden från lagstiftaren om att hets mot folkgrupp skulle vara ett artbrott.
I en undersökning från 2005 framgick att det var en stor spridning av påföljder för hets mot folkgrupp men att det motiverades av skillnader mellan förhållandena vid brotten och den tilltalades person. Faktorer som har påverkat straffmätningen är om brottet har varit spontant eller planerat samt om det varit fråga om systematiska eller enstaka yttranden. En faktor som verkar straffhöjande är extremistiska sympatier eller medlemskap i gäng. Gärningar som begåtts av personer under 18 år bedöms avsevärt mildare. Med anledning av HD:s dom är det viktigt att utreda om det finns försvårande omständigheter som talar för ett fängelsestraff. Sådana omständigheter kan vara i vilket syfte meddelandet sprids, innehållet i detta, vilka som har varit mottagare samt vilken spridning det har fått.”

LR: – Jag har alltså följt allmän praxis för strafföreläggande när jag valde att utfärda ett strafföreläggande i det här fallet med den 72-åriga kvinnan. Hon erkände, det behövdes ingen muntlig bevisning och böter räckte som påföljd. Om det blir så att hon inte godkänner strafföreläggandet kommer det dock att bli en huvudförhandling.

LR: – Ett annat åtal jag precis gjort klart går till huvudförhandling eftersom det misstänkta brottet är grövre och den tilltalade varken erkänner eller förnekar brott och då är ett strafföreläggande uteslutet.

NHG: – Hur har du fastställt straffnivån och bötesbeloppet i fallet med den 72-åriga kvinnan?

LR: – Bötesbeloppet är fastställt utifrån de dagsbotsuppgifter som polisen har lagt in i ärendet och som gäller vilka inkomster och skulder den misstänkta har. I detta fall var de ekonomiska förhållandena sådana att varje bot fastställdes till minimibeloppet 50 kr. Böterna kan absolut variera beroende på brottets svårighetsgrad, antalet ska vara minst 30 och här blev det 80 stycken. Beloppet beror på de ekonomiska förhållandena som sagt. Ett strafföreläggande kan också innefatta en villkorlig dom, antingen en ren sådan eller också i kombination med böter.

NHG: – Vad finns det för fördelar med strafföreläggande som du ser det?

LR: – Fördelarna för rättsväsendet (åklagare, polis, domstol) är processekonomiska. Ett strafföreläggande sparar resurser i och med att en huvudförhandling med allt vad det innebär inte behöver hållas. För den enskilde är det säkert av olika anledningar en fördel att inte behöva komma till domstolen.

NHG: – Finns det några nackdelar med att inte gå till domstol?

LR: – Nackdelen är att man inte får domstolens syn på saken och domskälen kan ju bidra till att praxis utvecklas. Å andra sidan skulle jag aldrig utfärda ett strafföreläggandet om jag ansåg att ärendet skulle kunna tillföra något på praxisområdet, som ju är alldeles för begränsat i dagsläget. Fler motiverade domar på gällande hets mot folkgrupp är verkligen önskvärt, inte minst när det gäller brott som begås på nätet.

NHG: – Även strafföreläggande registreras i belastningsregistret. Vilka konsekvenser kan det i allmänhet få för den som begått ett brott?

LR: – Det är ju ett avsnitt i belastningsregistret precis som en dom och det kan kanske påverka om man blir anställd eller inte när man söker arbete mm.

NHG: – Vad händer om den här personen fortsätter med brottsliga inlägg på facebook?

LR: – Då kommer påföljden att skärpas. Det blir ju fråga om återfall och lagtrots som ska beaktas vid straffmätningen och vid påföljdsvalet. Jag tycker att det är försvårande att systematiskt göra inlägg som utgör hets mot folkgrupp, särskilt om man redan har blivit lagförd för det.

NHG: – Om man blir dömd men ändå inte plockar bort just de inlägg som var brottsliga, vad händer då?

LR: – Det är en mycket bra fråga som jag önskar att domstolarna funderade på och gav svar på. Å ena sidan ska man inte kunna dömas två ggr för samma sak. Har du blivit dömd för ett specifikt inlägg kan du inte dömas för det en gång till. Samtidigt ligger det ju ofta kvar på nätet och kan spridas vidare.

NHG: – Vi på NHG har sett att polisen i vissa fall lagt ner förundersökningar. Får polisen ta sådana beslut?

LR: – Nej, hatbrott ska till oss. När polisen inleder förundersökning ska den vara åklagarledd och anmälan skickas till oss. Polisen kan inte själv lägga ner en förundersökning.

NHG: – Hur tycker du människor som observerar eller utsätts för hets mot folkgrupp t.ex. på facebook ska agera?

LR: – Anmäla och gärna om möjligt hjälpa polisen och åklagare med att spåra vem som ligger bakom inläggen.

NHG: – Finns det något mera som du tycker regeringen och myndigheter borde göra?

LR: – Hatbrott ska fortsatt vara ett prioriterat område. Fler resurser och verktyg behövs dock för att utreda den här brottsligheten. Påtryckningar på facebook och andra sociala medier att bistå i lagföringen hade också varit önskvärda.

NHG: – Finns det något uttalande du vill göra angående hatbrott i sociala medier?

LR: – Förutom att det är straffbart och ska lagföras är det en skam att det förekommer. Det är för mig ofattbart att tänkande människor inte har bättre saker att lägga sin tid och energi på. Det är också obegripligt att så många människor i vårt land och i övriga världen bara tänker på sina egna rättigheter (t ex yttrandefrihet) och inte alls på sina medmänskliga skyldigheter.

Vi tackar Linda Rasmussen för att hon tagit sig tid att prata med Näthatsgranskaren.

/NHG