Unikt åtal för brott mot lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor 1998:112

Administratörer har rättsligt ansvar för vad som skrivs på Facebook-grupper och sidor. Idag lämnades det unika åtalet in till Eskilstuna tingsrätt.

2017-02-05 startades FB-gruppen ”stå upp för Peter Springare.” Gruppen startades som stöd för polisen Peter Springare efter att denne hade skrivit ett Facebookinlägg, där han skrev att han var “så jävla trött” och påstod att 90 procent av alla misstänkta han utredde för brott var människor av icke nordisk härkomst. Facebook-gruppen blev snabbt en av Sveriges största, med över 200 000 medlemmar. Den blev också snabbt en av de mest rasistiska grupperna på Facebook och i april 2017 tog till och med Peter Springare avstånd från gruppen och skrev följande om gruppen: “den manifesterar främlingsfientliga, rasistiska och andra nedvärderande uttalanden om invandrare eller andra personer”. Gruppen bytte då namn och ett av namnen var ett tag ”vi som står upp för sanningen som är relativ.” Slutligen stannade det dock på namnet ”Vi som står upp för Sverige.” vilket är namnet på gruppen även idag.

Gruppens medlemsantal har minskat på sistone till strax under 170 000 medlemmar, men brott begås fortfarande dagligen i gruppen, främst hets mot folkgrupp, men även olaga hot, stämpling och uppvigling. Vi uppskattar att det begåtts över 1 000 brott i gruppen sedan starten.

I april 2017 anmälde vi skaparen och administratören av gruppen för brott mot lagen om elektroniska anslagstavlor, lag 1998:112, den så kallade ”BBS lagen.” Lagen gör gällande att den som administrerar en “elektronisk anslagstavla” är skyldig att ta bort uppenbara brott som: olaga hot, hets mot folkgrupp, olaga integritetsintrång, uppvigling, barnpornografibrott, olaga våldsskildring, upphovsrättsbrott samt rekrytering/uppmaning till terrorverksamhet. brottet är ett så kallat oaktsamhetsbrott. Denna lag kom till för 20 år sedan, men har aldrig riktigt prövats och det finns inte en enda fällande dom.

Lagen har stor möjlighet att efter en prövning i HD skapa en hel ny rättspraxis, som trots att lagen tillkom för 20 år sedan och inte använts på över 10 år faktiskt kan användas mot den mylla av grovt hat som idag orsakar hatbrott och radikalisering på sociala medier.

Polis och åklagare kan ofta inte lagstiftningen gällande brottet hets mot folkgrupp

Varning för kränkande ord i texten. Näthatsgranskaren, NHG vill inte kränka någon, men anser att det är viktigt att visa hur språket på sociala medier faktiskt ser ut.

Fram till i dag från det att NHG började sitt arbete mot hatbrott i början på 2017 har 166 av våra anmälningar lett fram till domar, 148 fällande och 18 friande. Alla dessa gällande brottet hets mot folkgrupp, HMF. En del av de friande domarna ska under hösten upp i hovrätterna och kommer då förmodligen att få en annan utgång. Domarna hade dock kunnat vara dubbelt så många om kunskapen om lagstiftningen och internet varit större hos polis och åklagare

Under vårt arbete kan vi se att rättsväsendet och då främst polis och åklagare har dålig kunskap om internet och brott på internet, samt dålig kunskap om lagstiftningen gällande HMF. Detta leder till nedläggningar av utredningar och bristfälliga förundersökningsprotokoll.

Vi ser även att det är stor skillnad i bedömningarna mellan olika åklagarkammare om vad som är brott och inte. Det är inte acceptabelt. Det ska på varje åklagarkammare finnas utpekade ”hatbrottsåklagare” som är specialister på hatbrott, men trots detta så verkar många åklagare inte ens kunna lagstiftningen som de ska vara ”specialister” på. Vi ska dra två tydliga exempel på detta. Tyvärr ser vi många fler än bara dessa exempel nedan, faktiskt så många att vi inte hinner begära överprövning på alla.

  1. Åklagaren åtalar inte för uttrycket ”negerhora”
    Vi anmäler en person för tre olika uttalanden på Facebook, varav ett är riktat mot vår demokratiminister Alice Bah Kuhnke och lyder:
    ”Men hon är ju en dum jävla negerhora som bara ska hålla käften
    de andra två uttalandena lyder:
    ”Ja tyvärr är det nog så om vi inte börjar skjuta av blattarna så dom drar från Sverige”
    samt ”Blattarna vet fan inte hur man beter sig som vanligt äckliga jävlar”

    Åtal väcks för endast två av uttalandena, men inte mot det som riktades mot demokratiministern. Detta trots att det är ett tydligt brott enligt både lagstiftningen samt praxis.

    Det finns flera domar från liknande ärenden där personer har dömts för HMF. Ett exempel är B537-14 i Umeå Hovrätt. Där fälls en person för att i närvaro av ett flertal personer kallat en person för ”negerjävel” och därför fälls för HMF brott. Trots att uttalandet riktades mot en enskild person så är det enligt rättens bedömning HMF, detta genom att det spreds till ett flertal personer och var missaktande mot mörkhyade.

  1. Åklagaren anser INTE att 59 stycken brottsliga, nazistiska uttalanden ligger i allmänhetens intresse att åtala och åtalsunderlåter därför alla 59 brott.
    NHG anmäler 59 stycken HMF alla från samma person, föreställande bilder på hur vissa folkgrupper ska dödas eller skadas, bilder på hakkors och hyllningar av Hitler, samt nidbilder av judar. Gärningspersonen är en man med tydliga nazistiska anknytningar. Bild på mannen finns, Id på mannen är känd, skärmbilder på alla brott finns och samtliga uttalanden är gjorda på nätet så att alla med tillgång till internet kan ta del av dem. Att utreda dessa brott borde därför vara enkelt för polis och åklagare och en fällande dom trolig. Åklagaren beslutar dock att lägga ner anmälan i en så kallad åtalsunderlåtelse, då han anser att brotten endast skulle ge böter och att det inte ligger i allmänhetens intresse att åtala.

    Åklagarens motivering:

”Åtalsunderlåtelse 20 kap rättegångsbalken. Något väsentligt allmänt eller enskilt intresse åsidosätts inte genom att förundersökningen läggs ner. Utredningen avser ett brott som inte kan förväntas leda till en strängare påföljd (straff) än böter. Omständigheterna är sådana att de talar för att man inte väcker åtal för gärningen. Samhällets eller enskildas intressen hindrar inte ett sådant beslut. 23 kapitlet 4 a § första stycket 2 rättegångsbalken.”

Detta beslut är inte förenligt med rättegångsbalken av flera olika skäl.

För det första så är straffvärdet inte endast böter utan ett kännbart fängelsestraff, förmodligen runt några månader i fängelse. För det andra så finns det ett stort samhälleligt intresse av att åtala demokrati och hatbrott och för det tredje så ska det råda nolltolerans mot nazism enligt den allmänna rättsuppfattningen men även regering och riksdag har uttalat sådana intentioner.

Man kan därför fråga sig varför denna åklagare tog beslut att inte åtala?

/Näthatsgranskaren